Historia

Vem var Louis De Geer?
Louis De Geer var en holländsk industrimagnat, som kom till Sverige 1627 och bosatte sig i Norrköping. Under sina 25 år i Sverige kom han att bli en av landets förgrundsgestalter och har ofta kallats "Den svenska industrialismens fader". Sverige och den svenska kronan kom han, som bankir, i kontakt med redan 1614. Förutom de stora insatserna i Norrköping arrenderade han av den svenska kronan bl a Finspång, Österby och Leufsta bruk. Louis De Geer fick även den svenska järnhanteringen att blomstra, delvis genom att inkalla utbildad vallonsk arbetskraft.

I Norrköping och på Kvarnholmen påbörjades under De Geers ledning även den första svenska papperstillverkningen. Det var också här som Holmens Bruks 400-åriga historia slutade då hela pappersproduktionen flyttade ut till Braviken i Norrköping. Idag är Holmentornet från 1750 ett monument över fabriken och hela Industrilandskapet.

Huset Louis De Geer har anor från 1600-talet, då här var vapenfaktori. Idag är Louis De Geer en byggnad där det mesta från pappersfabrikens interiör har bevarats. Länken till historien finns närvarande och levande i hela huset. Ett av Sveriges vackraste konsert- och kongresshus säger många.

Industrilandskapet
Få europeiska städer kan erbjuda ett så välbevarat industrilandskap som Norrköping. I Norrköping "Sveriges Manchester" startade den industriella utvecklingen på 1600-talet och pågick fram till mitten av 1900-talet.

Längs Motala ströms stränder växte yllespinnerier och bomullsfabriker upp. Vid mitten av 1800-talet hade Norrköping blivit landets näst största industristad. Då tillverkades 70% av Sveriges textilier här. De magnifika byggnaderna blev ett bevis på stadens industriella välstånd.

Idag har industribyggnaderna förlorat sin ursprungliga funktion - den sista vävstolen tystnade i mitten av 1970-talet. Idag har byggnaderna fyllts med nytt innehåll. Norrköpings Stadsmuseum, Arbetets museum, Louis De Geer konsert & kongress och Campus Norrköping är idag en viktig stomme i det nya Industrilandskapet. Här råder åter igen liv och rörelse. Till och med har sekelskiftets väverskor återuppstått på dramatiserade vandringar i området.

Värmekyrkan
Den äldsta delen av Andrew Malcolms ångkraftcentral byggdes i två etapper 1927 och 1930 efter ritningar av arkitekten Ivar Tengbom. Med sin gulputsade fasad och höga smala fönster är byggnaden en fin representant för den 1920-talsklassicism som vi kan se flera exempel på i Industrilandskapet. Byggnaden innehöll tre stora koleldade ångpannor som försåg textil- och pappersindustrin i Holmenområdet med värme och ånga. Väster om byggnaden fanns ett uppfordringsverk för kol. 1958 tillkom en oljeeldad panna som inrymdes i en tegelbyggnad, ritad av arkitekt Bertil Berg.

Idag är Värmekyrkan en del av Louis De Geer konsert & kongress. Lokalen är en mix av rå industrimiljö med arkitektur, akustik och ljusspel som i en medeltida katedral.

Invigning av Louis De Geer konsert & kongress
I oktober år 1994 invigdes Louis De Geer konsert & kongress.